Vilken underbar vandring vi hade här i Boquete idag. Vi gick i några timmar. Elton tittade intressant från ryggsäcken men efter ett tag somnade han gott. Vi andra njöt av att höra det forsande vattnet och titta på naturen som var fantastisk. Alwar byggde bo till myrorna med hjälp av stenar och försökte titta närmare på de stora fjärilarna som inte ville sitta stilla.

Efter vår vadring kom det en störtskur och den som njöt av detta var Elton. Han stod mitt i regnet och skrattade och hoppade i vattenpölarna. Underbart och se trots att han var genomblöt 🙂

Så gulligt!

Alwar tittar ut över Panama City.

Det var inte lite regn som kom.

Nu har vi lämnat Panama City efter några fina dagar i storstaden. Vi har hunnit med poolhäng på eftermiddagarna och utflykter innan dess. Då vi alla är uppe med tuppen blir dagarna långa och händelserika.

Första dagen upptäckte vi Panama City gående. Det var varmt och svårt att ta sig fram pga av all trafik. Jag tycker att man lär känna en stad bäst genom att bara promenera utan ett speciellt mål. Vi lyckades hitta en lekpark till grabbarna och de var populärt.

Den berömda Panamakanalen var kul och se men gjorde kanske inget dunder intryck på killarna. Brandbilen och ambulansen runt om båtarna var mer intressant än något annat. Gamla stan var vacker lugn och mysig att vandra runt i. Vi åt en fantastisk glass. Påvägen hem ville vi åka kommunalt då taxi är ganska dyrt. Vi hamnade i ett lite mindre bra kvarter och vi kände oss uttittade. Alla tycker att de är väldigt roligt att vi bär Elton i en ryggväska. Alla vi frågade om vägen var väldigt hjälpsamma och vi kom fram till metron tillslut. Barnen tyckte detta var mer intressant än allt annat vi gjort, så mycket och titta på. Allt händer längs vägen. Någon svetsar på en bil, en annan blir klippt, någon äter lunch, någon skalar frukt och någon läser tidningen.

Maten vi ätit så här långt har inte enligt mig varit något att hänga i granen. Men igår va vi på fiskmarknaden och det var en upplevelse. Första gången sedan vi kom hit jag såg både Alwar och Elton äta. När vi satt där och njöt av maten så öppnade sig himlen. Det var inte lite regn som kom. Alwar frågade vilka de va som bombade hela tiden då förstår ni vilken åska det var. När han sa detta var jag tvungen att försöka förklara att vissa barn lever med att de verkligen bombas varje dag. Han blir väldigt fundersam och ställer många kloka frågor när man börjar dessa samtal. Vi blev kvar där länge pga av regnet men det gjorde inget då det fanns mycket att titta på och god mat att äta.

Alwar fann en ny vän från Venezuela så kul att se två pojkar leka i poolen utan att de förstår varandra. Han va lite äldre och det var ju väldigt coolt tyckte Alwar.

Tänkte jag skulle bjuda er på sånt som händer när man reser med barn också, det som inte alls är lika underbart som alla roliga frågor.
Alla gånger de behöver gå på toaletten i tid och otid. Men lokalbefolkningen har varit underbara och när de gäller barnen ställer de alltid upp och hjälper till. Många fina möten. En dag startade vi med ett krossa ett glas till frukosten och började middagen med ett krossa ett till glas. Inte alltid lätt att vara på restauranger med två småbarn. Den ena som inte gillar att sitta still, men vilken ettåring gör det. Men vi har alltid papper och pennor med oss ut och detta har faktiskt gjort det lite lättare.

Några citat som kommit under resan som får mig att le. ”Mamma varför dricker du sallad”, jag hade fått in en mojito. ”Pappa du behöver inte säga till mig att maten är god jag vet redan det”, Peter smakade på Alwars mat.

Vi hade tänkt ta nattbussen men valde att ta dagbussen till David  istället. Vi åkte till busstationen med all packning vid åtta imorse och när vi var framme på vår slut destination var klockan sex på kvällen. Barnen har varit så duktiga och inte mycket gnäll trots hunger. Vilka vyer vi fått uppleva från bussen.
Nu ska vi sova fick tag på ett rum efter gått runt och frågat på lite olika ställen. Detta hade en del småkryp till Alwars stora förtjusning. Så hittills är en stor skalbagge räddad och massa andra djur inspekterade. Tror byn Boquete kommer bjuda oss på massa nya äventyr.

På metron i Panama City påväg mot bussterminalen.

Alwar kliver på bussen mot Boquete.

Elton slockande tillslut!

Mat var ett måste när bussen stannade i 25 min.

Peter köper biljetter till David.

Mina hjältar när vi har rast ett tag!

Igår var vi och kollade på kanalens första sluss i Miraflores från Panamabukten.

Framme i Panama City. Resan gick bra men det var en jobbigare och mer påfrestande än vad jag hade trott. Nu efter tycker jag att det gick väldigt bra och inte alls jobbigt… man glömmer fort. Elton är i den åldern då han vill röra sig hela tiden och inget får honom att sitta still.

Att släpa upp grabbarna vid tre på morgonen var inga problem. De var glada hela vägen till Köpenhamn. Efter incheckningen sprang de runt på den tomma flygplatsen. Klart att man får lite blickar men barn måste väl få röra på sig?

I Frankfurt hittade vi en lekplats att spendera lite tid på. Hade nästan önskat vi hade haft lite längre tid där.
På den långa flygningen fick vi fyra flygstolar och det var ju toppen istället för bara tre. Elton räknas ju som spädbarn men han vill ju ha allt som Alwar har. De båda sov högst 1,5-2 h på hela resan. Vi störde säker många under resan, det fanns dock fler barn. Våra grabbar var inte ledsna, mest högljudda. Elton har ju sina underbara skrik. De roade sig med att bygga kojor mellan stolarna, bygga plus plus, läsa bok, sjunga 100 sånger(Elton vill bara höra Pippi), och titta på fiskarna på filmen ”Hitta Nemo”. Vid ett tillfälle frågade jag Peter hur många timmar vi hade kvar jag trodde han skulle säga 4 timmar, han sa åtta. Då blev jag lite uppgiven just för att Elton är svår att underhålla stilla sittande. Men det jag uppskattade var att man får umgås med sina barn på ett sätt som inte görs så ofta. De gäller nu hela tiden. Ingen stress bara umgås alla fyra. Det är självklart jobbigt men det är också underbart att få vara med sina barn hela tiden. De ger så mycket tillbaka. Alwar är i en perfekt ålder för att resa. Han har stora funderingar om allt och säger underbara saker.

Väl framme var de lång väntan med passkontroll och deklaration av bagaget. Tyvärr hade våran lilla resevagn tappat ett hjul. Jag tappade humöret lite och grälade lite på Peter. Det sista jag sa på Köpenhamns flygplats var just att vi borde ta av hjulen. Töntigt av mig att bli arg men det gick över fort. Men det var ett väldigt gulligt par som väntade på sin vagn när vi fick våran. Deras son var nog något år äldre än Alwar. De kom fram till oss och gav deras resevagn. De sa att vi kunde få den. De var så snälla och vi kände oss självklart lite dumma. Vi fick iallafall ett väldigt positivt intryck av människorna i Panama.

Barnen somnade i taxin till hotellet. Vi alla var så trötta att vi checkade in och la oss direkt. Dagen efter var vi uppe med tuppen. Lekte på rummet och äntligen vid kl 6 kunde vi äta frukost. Sen fick grabbarna bada i poolen som var så efterlängtat.

På förmiddagen tog vi Elton i väskan och Alwar i vagnen för att upptäcka staden till fots. Vi gick långt båda barnen somnade och vi gick i gassade sol, vi båda var genomblöta. De var många som skrattade åt Elton som sov i väskan. Vi tog det annars väldigt lugnt igår. Idag är det dags att titta på kanalen och gamla stan.

Efterlängtat bad!

Panama City

Trötta grabbar i värmen!

Efter en lång resa och några timmars skön sömn på hotellet tyckte grabbarna det var läge att stiga upp och utforska Panama city. Vi gjorde vad vi kunde för att få några timmar till i sängen..

Killarna vaknade imorse och såg att snöflingorna hade lagt sig som ett vitt täcke på marken. Alwar ville ut och göra en snögubbe innan tåget gick. Så det var bara att ta fram med alla vinterkläder och gå ut i snön. Det var så mysigt trots att det blåste och var kyligt.

Nu har vi kommit fram till Malmö. Vi mötte en sjöman på Kalmar C  som berättade om alla sina resor genom Panamakanalen, väldigt intressant att höra.  Resan till Malmö gick väldigt bra trots att killarna är väldigt uppspelta på vägen hit. Elton somnade tillslut efter att han charmat några gulliga tanter som satt och löste korsord i Året Runt. Vi har testat att gå en bit med packningen och det gick bra trots att Alwar klagade på att han frös och att det var jobbigt att bära ryggsäcken(en vikt på ca 1,5 kg). Till er vetskap så väger Elton en del att ha på ryggen och Peters väska väger ca 20 kg, plus att min kamera och handbagaget är inte lätt som en fjäder de heller. Tur att vi inte har rätt att klaga 🙂

Hann testa ett mysigt fik med  Carro och nu har vi ätit en god middag hos några vänner. Barnen sover och jag har blivit bjuden på choklad från Peru som var fantastisk god. Vilken start på resan.

Jag har tittat på vädret i Panama och det verkar som det ska regna men vi kan ju hoppas att solen ska titta fram ibland. Imorgon ska vi gå upp 03.30 för att ta oss till Kastrup. Resan imorgon kan ju vara lite jobbigare men tror de kommer gå hur bra som helst.

Nu har resan börjat och första stoppet blir Malmö, där vi ska sova en natt för vidare resa mot Panama tidigt imorgon.

Alwar och Elton på tåget

Elton med sina nya puffar!

Elton har nu på morgonen gått runt med sina nya puffar som ska packas ner i väskan inom en snar framtid. Nu börjar det närma sig dagen vi väntat på. I går skulle jag packa. Jag hade lagt fram alla saker som skulle ner i väskan. Vi har en stor ryggsäck som rymmer 65 L och sen har vi en väska som vi kan ha Elton i och den rymmer tyvärr inte mer än något litet. Sen ska vi självklart ha ett handbagage. Men 65 L på fyra personer är lite. Jag hade fantiserat om att allt jag ville skulle få plats. Men efter jag plockat ner hälften i ryggsäcken så var den full! Så det var bara att tänka om. Nu har vi väldigt lite kläder men jag har varit och köpt handtvättmedel så vi kanske kommer vara rena på resan.

I kväll började jag göra små påsar med pyssel till barnen så att det kan pyssla lite under resan. sen har jag köpt lite kort, yatzy och några pysselböcker.

Jag och Alwar har tittat på bilder från min förra resa till Centralamerika och drömt lite. Men snart får vi uppleva egna äventyr. Jag är väldigt spänd på hur det ska gå att resa med barnen men jag tror det kommer gå bra. Men det blir nog en bra prövning för mig och Peter inför vårt husprojekt.

Detta är i Nicaragua på Isla de  Ometepe.

Nicaragua en vacker kväll.