Elton försvann i vågen!

Han ler mot mig med sin trasiga tand och ropar ”bada mamma”. Vi gör oss redo för havet och vågorna. Soltröjan och puffarna är på och vi kastar oss ut i vågorna precis så vi gjort många andra dagar. Att läsa av vågorna brukar fungera bra men just denna dag var de värdigt svårt att läsa av dem. En allt för stor våg kommer emot mig och lilleman och jag försöker hålla i honom. Kämpar för att få upp honom men det går inte. Jag tappar greppet och jag hamnar i tvättmaskinen. Paniken växer var är Elton. Jag når ytan och ser bara en röd puff flyta omkring i skummet. Jag skriker letar och tillslut ser jag och min svägerska Sofia en till puff sticka upp. Han är påväg ut igen under vattnet men jag lyckas fiska upp honom. Jag tar honom upp på stranden han gråter inte men ser väldigt chockad ut. Han har fått i sig mycket vatten och hostar en del. Men jag kan inte sluta tänka på att jag tappade honom. Tänk om jag inte hittat honom igen tänk om båda puffarna hade trillat av. Ibland inser man hur mycket respekt man bör ha för havets kraft. Han mår bra och har badat lite i havet efter händelsen men han är inte alls lika pigg på att bada i havet längre. scenen när jag tappar honom spelas upp i mitt huvud om och om igen så glad över att det gick så bra som det gjorde.

Jag och tjejerna åkte till Masaya för att handla lite vi kom hem med en hel del filtar och några hängmattor som ska få hänga på tomten. Vi fick oss även en härlig kväll i Granada. Killarna gjorde desamma och handlade på sig lite till så det fick bli att packa den extra väska med oss hem. Peter handlade flest hängmattor av alla är någon förvånad. Nu vet ju jag kan hitta honom om jag skulle behöva leta.

Den sista veckan har varit lite jobbig då Elton knappt äter pga av tanden och Alwar har haft feber. Nu har han även blåsor i hela munnen och kan bara äta glass. Igår satt han och grät på middagen för att han inte kunde äta det vi hade beställt in.

Men vi har trots lite feber haft de underbart. Vi firade in det nya året med en super god middag. Vi såg fyrverkerier på stranden och såg även många gamla gubbar brinna upp. Det låter hemskt men det är en tradition att det har gjort en gamling som de låter brinna på nyårsafton. Tyvärr var jag lite sen med kameran så det blev ingen super bild på någon av dem.

De sista dagarna har vi bara varit och njutit av värmen. Men nu är vi påväg hem och det är ingen lätt resa. Vi sitter just nu och väntar i Panama City. Åtta timmars väntan här innan vi flyger vidare. Nu önskar jag att vi bodde i Stockholm och kunde flyga till Arlanda och ha en kort resa hem. Nu är det tåg från Köpenhamn och de är inte i vanliga fall jobbigt men efter ha rest i cirka trettio timmar är nog både vi och barnen trötta på att resa.

Vi har haft en fantastisk resa och jag kan säga att det varit underbart att resa med två småbarn. Trots att jag inte på hela resan legat eller knappt sett en solstol så har jag inte saknat det alls. Vi har badat, lekt i stranden, upptäckt djur och vandrat i timtals. Jag kan kort och gott rekommendera alla att backpacka med två barn. De långa bussresorna är inte alltid lätta men det ger dig många minnen och många timmars samtal med dina barn. De ger dig även en närhet som man inte alltid får hemma.